I dag är det hus med glasfasader. Jag har ännu inte fallit för dessa hus och har därför inte så många foton av glashus. I första omgången åkte jag dit jag bodde som liten för att skildra barndomshemmet. På väg därifrån åkte jag förbi Södertäljes nya Stadshus. Fotot är taget när jag passerade byggnaden.
En del av mina arbetskompisar fick flytta in i stadshuset och det är byggt med en öppning från entrén upp till översta våningen. De sitter i kontorslandskap och de flesta jag har pratat med saknar sitt gamla tjänsterum. Här ekar det …
En utbyggnad på höjden och bredden gjorde man av Folketshus länk
Oj så fattigt med ett glashus som i och för sig kostade massor av skattemedel. Jag dök in i min externa hårddisk för att leta fram några flera “glashus”.
Mars 2007 var vi på vår första kryssning i Karibien. Fartyget var i mångt och mycket ett glashus. Vår hytt hade en glasvägg ut mot balkongen som var vår egen. Vi kryssade med Royal Caribbean och det var en “kunglig” upplevelse. Alla däck var fantastiska. Det fanns en stor isbana, klättervägg, ja i stort kunde man göra allt. På kvällarna flögs artister ombord och underhöll oss i den magnifika teatersalongen. Bilden är från ett av soldäcken.
I augusti -09 var vi i Riga och i hamninloppet såg vi det stora Swedbankskontoret
Länk till en bättre bild
För ett par veckor sedan satt jag vid frukostbordet och jag trodde att Romeo kom på besök med en kranbil. Men det var snön min hjälte var intresserad av. Några av husets stora inglasade balkonger behövde få bort snön från sina plasttak. Jag tyckte att mannen som jobbade så hårt med grannens inglasade uterum, fick vara med.
Det är inte varje dag jag ser en man utanför fönstret på 4:e våningen. Om man får oväntat besök så ska man ha Gevalia hemma. Det har jag sett på TV. /Margareta








Hon går för att bekämpa bröstcancern.
Än finns det ingen lösning.
Med din och Min HJÄLP kan vi nå dit.
STÖD CANCERFORSKNINGEN
8 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
16 februari 2010 den 7:58
Hedwig
Nu är jag rejält på banan igen …
Som vanligt kommer du med fina variationer i dina bilder. Jag undrar om jag skulle stå ut med en kryssning, tveksamt. Inte min livsstil.
Ser folkets Hus ut så där numera, jag var där för många, många år sedan på nån sorts årsmöte.
Kram
16 februari 2010 den 10:50
made
Hej Hedwig. Allt förändras och jag vet inte om det blir bättre. En kryssning är som balsam för själen. Du är nästan aldrig på båten, bara de timmar du sover. Sedan kan det vara ett helt dygn till havs och det brukar vara en härlig avkoppling. Man rår sig själv som vi brukar göra. Fixa våra utflykter själva. Du skulle säkert njuta av livet och att se en ny plats varje morgon. Skönt att höra att du är Ok igen. Kram Margareta
16 februari 2010 den 9:50
Maria i Sennan
Hamna på glasberget..bäst att ha Gevalia hemma..som du så härligt skriver på sista bilden..gillas mest..Ha det..Maria
16 februari 2010 den 10:54
made
Hej Maria. Det var en ovanlig morgon, när jag satt och åt frukost, så fick jag plötsligt sällskap. Hade jag varit klädd så skulle jag ha gått ut för att få bättre bilder. Jag får nog köpa hem Gevalia för man vet aldrig. Margareta
16 februari 2010 den 13:50
Ladyinblue
Många fina bilder på glasfasader.
Glasfasader är dock inga favoriter hos mig.
Ha en fortsatt fin dag/
Ulla
16 februari 2010 den 21:47
made
Hej Ulla. Jag tycker inte heller om glasfasader. Husen ser ut som stora speglar och passar inte in i vår vackra natur. En vacker veranda är en helt annan sak. Härligt att läsa att du och din man är solälskare, som vi. Margareta
19 februari 2010 den 11:52
Anni
Jag skulle väldigt gärna åka på kryssning, har förstått att det är ett ressätt om passar både stora och små!
Vilken spännande blandning av fasader och karl du bjuder på! Hörde att de där öppna kontorslandskapen är en stor plåga för alla med ADHD, själv har jag aldrig suttit i sådant (och har inte ADHD vad jag vet…)
19 februari 2010 den 14:59
made
Hej Anni. Att kryssa var en behaglig överraskning. Lite stressigt ibland, då vi under dagarna var på utflykter, kom sent tillbaka till båten. Duscha och byta om till middagen. Men jag tyckte att vi fick så mycket av både det ena och det andra. Kontorslandskap skulle jag aldrig kunna tänka mig att sitt i. I nya stadshuset står skrivborden mot varandra med en låg skärm mellan borden. Att sitta i telefon och prata är ingen höjdare. Den som sitter mitt emot ser munnen och resten av huvudet och man stör varandra. Kanske får man en släng av någon bokstavssjukdom genom att arbetsmiljön är jobbig. Ha en skön helg Margareta