Veckans Hus hos Hedwig är en utmaning redan den första veckan. Barndomen, var är jag född och vad minns jag. Jag har nästan inga foton från min barndom. Så förändrat Södertälje har blivit sedan jag föddes i staden. Jag bodde i Södra, i dag heter platsen Södertälje Hamn. Jag tog bilen och åkte dit i dag för att leta efter minnen. Mer än jag redan visste fick jag inte veta. Pappa arbetade som järnvägstjänsteman och jag är uppvuxen med tåg. Mamma var hemmafru och jag hade en fem år äldre bror. Att visa ett hus säger inte så mycket. Jag bodde På Hertig Carls Väg, bakom huset låg en liten gräsmatta och bara en bit där ifrån låg och ligger än i dag järnvägen.

Framsidan och Baksidan   Järnvägsspåren syns i överkant av fotot. Tänk dig en varm sommardag. Flera godsvagnar stod på spåren och väntade för vidare transport.

Undrar du vad som låg på vagnarna?

Djurkadaver som skulle vidare till benmjölsfabriken i Nykvarn.

Vagnarna kunde stå länge i värmen och stanken kan jag fortfarande känna.  Alla flugor, men lukten var värst och sommaren var soligare när jag var liten. Pappa arbetade under alla år nätter och jag var tvungen att vara tyst så att han kunde sova.

Jag började i skolan när jag var 6½ år och skolan hette Balticskolan. En liten skola som jag inte minns mycket av. Den låg nere vid hamnen, där Alfa Laval hade sin stora fabrik. Skolan och de gamla byggnaderna är rivna för länge sedan. Jag såg i dag bara en parkering och några träd i det gråa vädret. Jag är inte ens säker på att skolan låg precis här. Om det är Alfa Lavals lokaler så har det krympt. I skolan var vi ca elva stycken elever, lika många flickor som pojkar. Någonstans finns mitt första klassfoto. Flickorna sitter i rutiga kjolar på golvet och pojkarna står bakom dem. Längst ut till vänster står jag, bland pojkarna. Den som undra får gärna fråga mig. Jag har själv tänkt ut varför det kan vara så.

Någon skolbespisning fanns inte. Min fröken var gammal och hon hade en riktig stor klocka som hon greppade i handen och ringde ut och när vi skulle gå på lunch.

Vi var ”privilegierade” för vi fick äta i Alfa Lavals matsal, där vitklädda damer med skydd för håret serverade oss stora portioner mat. Glasen var stora och tunga och hade fot. Så fort jag hade druckit en klunk, så var det någon som fyllde glaset ända upp till kanten igen.

Jag funderade i dag det verkligen var samma hus som jag en gång upplevt vara enormt stora. Jag tror att det är här någonstans som jag åt min skollunch. Vi flyttade när jag hade gått halva årskurs tre till andra sidan av stan. Ett nytt bostadsområde byggdes och dit flyttade vi. Jag passar på att visa ett foto av Södra station, som i dag heter Södertälje hamn. Till vänster låg kiosken, som jag gick till ibland.

Jag lekte med Per-Olof som bodde till höger om stationshuset, huset är bevarat. En annan lekkamrat  är i dag en flitig debattör, Göran Rosenberg Länk till hans hemsida. Han minns inte mig och jag har bara sett ett foto av oss på baksidan av huset. Jag bodde på en liten och skyddad plats i Södra och Balticskolan var en riktig småskola.

Det var från landet vi flyttade och vägen till skolan blev så mycket längre den låg inne i centrala delen av Södertälje. Oxbacksskolan bestod av två tegelbyggnader en paviljong, matbespisning och gymnastiksal. Vilken skillnad för en liten blyg tjej.

Pappa byggde sedan ett hus en bit ifrån det nya bostadsområdet. Han ville nog i grunden vara lantbrukare, som hans pappa varit. Farfar jobbade som lagårdsförman på Taxinge slott åt grevinnan Posse, länk:  HÄR. Farfar skaffade sig en egen gård. Mitt ursprung på pappas sida är Väster Götaland och Holmestad. Där växte farfar upp i ett soldathem och de  tilldelades namnet Snäll. På mammas sida är jag en Södermanlänning. Jag hade velat visa röda trähus med vita knutar, men även huset som pappa byggde var i rött tegel. Ett bidrag till Veckans Hus från Margareta.

Annonser